ur Heliotrop

En generationsgeografi

En karta är en förminskad avbildning av ett geografiskt område, oftast jordytan, som används för att orientera sig eller för att ge överblick och planera. Kartan kan också representera ett område, äkta eller imaginärt, utan hänsyn till kontext eller skala, till exempel en karta över en genstruktur.

*

Året är 2009.

Vad som en gång var ett övergivet barn har blivit både mor och mormor, men barndomens händelser bär hon som ett hårt skal omkring kroppen. ”Jag grät så mycket då att jag inte har några tårar kvar” upprepar hon likt ett mantra och skalet växer över dottern ut mot dotterdottern.

Dotterdottern vill kartlägga skalets innehåll. Mormodern talar om hur hon lämnades bort av sin mor, hur hon växte upp hos morföräldrarna och sedan plötsligt fick återvända till modern, mot sin vilja. Dotterdottern frågar om hur det gick till, hur det var. Egentligen. Väntar sig ett landskap av bristande fördämningar, men får en minneskarta full av vita fläckar. De en gång utvalda fraserna är allt som återstår, smala upptrampade stigar av framkomlighet genom det bländande vita som bara verkar växa med frågorna.

*

Tillägg angående kartografi:

generationsgeografi

om dotterdottern är ett nytt lager som läggs till jordytan till vilken grad bygger hon på tidigare lagda skikt?

hur konturerna avtecknar sig: genom skinnet och i talet en topografisk karta?

*

Dotterdottern med mormoderns mätredskap i handen: – det enda sättet att mäta en rät linje över jordens kurviga yta är genom triangulering.

Välj ut en punkt på kartan. Välj två referenspunkter. Dra en linje mellan dem och mät i landskapet mycket noggrant upp avståndet mellan referenspunkterna.

Referenspunkterna bör vara högt belägna platser, med en öppen terräng. Bygg på var plats ett torn. Montera in speglar i tornen, som reflekterar varandra. Tornen är nu heliotroper: fram och åter mellan speglarna färdas en solkatt. Ta tiden. Den tid det tar för solkatten att färdas från det ena tornet till det andra. Solljuset tämjs till tid, tiden tämjs till avståndsmått. Avståndet mellan de två referenspunkterna, den så kallade ”baslinjen”, har blivit uppmätt.

När baslinjen är fastställd dras en linje, ifrån varje referenspunkt, upp till den valda punkten. De tre punkterna bildar hörnen i en triangel. Mät vinklarna som uppstår där. Det sammanlagda vinkelmåttet i en triangel är alltid 180°. Räkna ut avståndet till punkten med hjälp av baslinje och vinkelmått. Använd den uppmätta triangeln för all vidare topografisk uppmätning. Lägg till terräng triangel för triangel i ett nät av vinklar över kartan.

*

Tillägg angående topografi och tidsskillnad:

I praktiken ligger så gott som alltid de tre punkterna på olika höjd. Relationen mellan objekten suddas ut av döden. Kvarvarande kopplingar måste mätas upp och räknas ut, tiden kompenseras med särskilda räkneoperationer.